Biverkningar kan vara irriterande, olägliga,oroande och ibland till och med skrämmande. Men det kan hjälpa att veta att du inte nödvändigtvis måste få några. Det kan också vara bra att veta att du kan vidta åtgärder för att minska risken att du får biverkningar överhuvudtaget. Och om du skulle få några, finns det nästan alltid något du kan göra åt dem.

Att ha en realistisk inställning till biverkningar är ett bra utgångsläge. Samtidigt som det är viktigt att tillstå att hivbehandlingen kan ge biverkningar, är det lika viktigt att slå fast att:

• Hivbehandlingen går ut på att få dig att må bättre. Du ska inte behöva stå ut med biverkningar. Om du inte orkar med en viss biverkning finns möjligheten att något kan göras åt den.
• Hivbehandlingen kan ge dig möjlighet till en så gott som normal livslängd. Att skjuta upp behandlingen av rädsla för biverkningar kan öka risken att du blir sjuk. Att påbörja behandlingen när du redan har ett dåligt immunförsvar kan till och med öka risken för biverkningar.
• De flesta biverkningar är lindriga och oftast kan de mildras, försvinna helt och hållet eller hållas i schack med andra mediciner.
• De hivläkemedel som vanligtvis används idag orsakar inte de allvarliga biverkningar som de tidigare läkemedlen gjorde.
• Det finns numera ett stort antal hivläkemedelskombinationer tillgängliga. Därför är chansen stor att du kan byta till en annan kombination som inte ger dig de biverkningar du upplever.

Om du står inför att påbörja eller byta hivbehandling är det lämpligt att du lär dig om de biverkningar behandlingen kan ge. Det underlättar för dig att välja lämplig behandling.

Längre fram i denna broschyr hittar du detaljer om några av de vanligaste kombinationsbehandlingarna och detaljer om vilka biverkningar dessa mediciner kan ge. Du kommer också att i detalj få läsa om vad du kan göra åt dessa biverkningar.

Det är viktigt att du pratar med din läkare eller någon annan i ditt vårdteam om risken med biverkningar och om hur de kan påverka dig.

Vid ett sådant samtal är det lämpligt att du tar upp din och din släkts sjukdomshistoria liksom eventuella livsstilsfaktorer som skulle kunna påverka din risk att få biverkningar. Det är också bra om du berättar för din husläkare om de hivmediciner du äter, så att den läkaren inte skriver ut mediciner till dig som på ett skadligt sätt skulle kunna interagera med hivläkemedlen.

Saker som du behöver ta upp med din läkare är:

• Kända allergier mot andra mediciner.
• Andra viktiga sjukdomstillstånd – t.ex. hjärt-, lever- eller njursjukdom eller psykisk ohälsa såsom depression.
• Annan läkemedelsbehandling – receptbelagda eller receptfria läkemedel, alternativa mediciner eller partydroger.

Om du oroar dig för en specifik biverkning, ta upp det med någon i ditt vårdteam. De kan ge dig mer information om biverkningen och hjälpa dig att prata igenom din oro. Kanske kan de rekommendera en annan behandling eller föreslå åtgärder som kan minska biverkningens effekter.

Din läkare eller apotekspersonal ska berätta för dig om de läkemedel du fått utskrivna kan ge några tänkbara farliga biverkningar och hur symtomen på dessa i så fall kan se ut. Om det är någonting du inte förstår är det lämpligt att du ber om mer information. Du bör få kontaktuppgifter till den eller de du kan kontakta om du tror att du råkat ut för tänkbara farliga biverkningar.

Att påbörja eller byta en hivbehandling görs sällan som en akutåtgärd och det är högst osannolikt att du måste ta några snabba beslut om din hivbehandling. Att påbörja behandlingen när du har få andra stressfaktorer i ditt liv och tid att handskas med eventuella biverkningar kan vara en god idé.

Genom din livsstil kan du minska risken för en del biverkningar eller göra biverkningarna mindre allvarliga om de dyker upp.

Att påbörja eller byta hivbehandling är med största sannolikhet en stor händelse i ditt liv, så tänk realistiskt kring dina möjligheter att hantera tänkbara biverkningar. Det är lämpligt att du inte planerar för andra stora livsförändringar som sammanfaller med att du påbörjar eller byter behandling.

Det är också bra att ha några allmänna hälsoråd i minnet.

• Tänk på att äta! Och tänk på vad du äter. En god balanserad kost är nödvändig för ett allmänt välbefinnande. Din läkare kan remittera dig till en dietist som kan ge dig råd och information om din kosthållning.
• Sömn är nödvändig för en god fysisk och psykisk hälsa. Om du har problem med din sömn är det bra att veta att det går att få hjälp. Din behandlande hivläkare eller din husläkare kan kanske hjälpa dig.
• Att känna att du kan hantera livets upp- och nedgångar är lika viktigt som att vara vid god fysisk hälsa.
• Regelbunden motion är viktig. Den får dig att må bättre och kan också minska risken för en del allvarliga sjukdomar.
• Rökning orsakar många hälsoproblem, bland annat lungcancer, hjärtsjukdomar och stroke. Börja inte röka och försök att sluta om du redan röker.
• Håll koll på hur mycket alkohol du dricker. Att regelbundet dricka mycket alkohol kan orsaka hälsoproblem såsom leversjukdom, hjärtsjukdom och stroke.
• Använd partydroger med försiktighet. Om du oroar dig för ditt alkohol- eller drogbruk, försök att ta upp det med någon i ditt vårdteam. Hjälp finns att få.

Många som står på hivbehandling kommer att vid något tillfälle uppleva någon form av biverkning. De flesta av dessa biverkningar kommer dock att vara lindriga, tillfälliga eller behandlingsbara.

Det är därför bra att komma ihåg att även om du upplever dina biverkningar som svårhanterliga, eller att du känner dig nere på grund av dem, ärdet inte troligt att du alltid kommer att känna på det viset.

Men det är lika viktigt att komma ihåg att du inte ska behöva stå ut med biverkningar, eller hantera dem på egen hand. Det är meningen att hivbehandlingen ska få dig att må bättre. Om du inte står ut med en biverkning är det lämpligt att du berättar det för din läkare, sjuksköterska eller farmaceut – hjälp finns att få.