Back to contents

Vem får biverkningar?

Published: 24 November 2010

Alla kan få biverkningar av hivläkemedel. Biverkningarnas art och svårighet kan också variera mellan människor.

Men det betyder inte att du oundvikligen kommer att få biverkningar – faktum är att många som får hivbehandling inte får några biverkningar alls.

Andra upplever att trots att de får biverkningar, så är de lindriga och går att leva med utan att de orsakar obehag eller besvär. En del upplever biverkningar i början av behandlingen men att de så småningom blir lindrigare eller försvinner helt och hållet.

Ett mindre antal människor upplever dock att vissa hivläkemedel har biverkningar som ett permanent inslag och att de påverkar livskvaliteten, ibland så mycket att det orsakar fysisk eller psykisk ohälsa.

Risken att du ska utveckla biverkningar kan bero på ett antal faktorer som har att göra med vem just du är.

En sådan faktor är etnicitet. Exempelvis är det känt att människor från norra Europa i högre grad än andra bär på den gen som orsakar överkänslighet mot abakavir.

Om du är man eller kvinna kan också påverka risken för biverkningar. Som nämnts tidigare bör kvinnor inte påbörja behandling med nevirapin om deras CD4-cellsantal är högre än 250 och män bör inte påbörja behandling med nevirapin om deras CD4-cellsantal ligger över 400. Det är också möjligt att omfördelningen av kroppsfett (lipodystrofi), som vissa personer som tog äldre hivläkemedel utvecklade, blir svårare hos kvinnor än hos män.

Livsstil och livssituation kan också påverka risken för vissa biverkningar. Till exempel kan vissa hivläkemedel ge ökade blodfetter, vilket ytterligare kan förvärras om du ofta äter fet mat. Det finns viss oro för att behandling med vissa hivläkemedel ger en ökad risk för kardiovaskulära sjukdomar. Detta kan vara ett allvarligt problem för personer som redan har en ökad risk för hjärtproblem, t.ex. rökare.

Andra hivläkemedel har kopplats ihop med leverproblem och sådana kan också orsakas av hög konsumtion av alkohol eller bruk av partydroger. Om du är dubbelinfekterad med hepatit B eller C kan användning av vissa hivläkemedel betyda att du löper en större risk att utveckla leversjukdomar.

Det finns åtgärder du kan vidta för att minska risken för vissa biverkningar. Många av dessa åtgärder har dessutom hälsogynnande effekter.

Som till exempel att äta en balanserad kost med mycket färsk frukt och grönsaker och inte så mycket fett, att motionera, att sluta röka och att inte dricka för mycket alkohol.

Prata med din läkare eller någon annan i ditt vårdteam om du vill få råd om hur du kan förändra dina matvanor, hur du kan sluta röka eller om du vill prata med någon om dina alkoholoch drogvanor.

Om du har andra riskfaktorer för biverkningar, som t.ex. hjärtsjukdom i släkten eller en dubbelinfektion med hepatit B eller C, är det viktigt att din läkare känner till dem. Det innebär då att du och din läkare tillsammans kan hitta den mest lämpliga hivbehandlingen för dig.

Community Consensus Statement on Access to HIV Treatment and its Use for Prevention

Together, we can make it happen

We can end HIV soon if people have equal access to HIV drugs as treatment and as PrEP, and have free choice over whether to take them.

Launched today, the Community Consensus Statement is a basic set of principles aimed at making sure that happens.

The Community Consensus Statement is a joint initiative of AVAC, EATG, MSMGF, GNP+, HIV i-Base, the International HIV/AIDS Alliance, ITPC and NAM/aidsmap
close

This content was checked for accuracy at the time it was written. It may have been superseded by more recent developments. NAM recommends checking whether this is the most current information when making decisions that may affect your health.

NAM’s information is intended to support, rather than replace, consultation with a healthcare professional. Talk to your doctor or another member of your healthcare team for advice tailored to your situation.